Utdelning eller lön från enmansbolag?
Jag är ingen revisor
.. utan snarare någon som ville förstå varför tumregeln är att man betalar ut lön till sig själv upp till brytpunkten. Detta inlägg består av mina anteckningar i den processen plus några andra frågor. Jag fokuserar på ett bolag ägt av en person som tar ut lön och utdelning endast till sig själv. Jag slarvar därför medvetet med nyanser som gäller andra upplägg, och förenkar saker, kanske för mycket. Och kanske slarvar lite generellt…
Så ta allt skrivet nedan med en rejäl nypa salt och först och främst som en källa till idéer på vad man ska vara medveten om. Jag har själv upptäckt en hel del fel medan jag skrev detta. Skyll inte på mig om du förlorar massa pengar eller får otrevligheter med Skatteverket.
Jag skriver detta i maj 2026. Kom ihåg att lagarna ändras löpande. Om du hittar något som inte stämmer, eller om reglerna har förändrats, kommentera gärna nedan. Min motivation att publicera detta är faktiskt att undvika misstag för min egen räkning.
Och här bör jag också nämna att Skatteverket har en skattsimulator där man kan räkna ut den privata skatten.
Gränsbeloppet och basbelopp
Prisbasbeloppet är en siffra som räknas ut och publiceras av SCB. Inkomstbasbeloppet fastställs av Pensionsmyndigheten.
Dessa två används flitigt när man ska räkna ut skatter. Syftet är att lagen fastställer reglerna med hjälp av dessa belopp, och på så sätt uppdateras regelverket automatiskt med inflationen.
Gränsbeloppet: Enligt 3:12-reglerna, om man har ett enmansbolag, har man möjligheten att betala 20% skatt på en utdelning, upp till gränsbeloppet. Dessutom räknas den delen av utdelningen som inkomst på kapital, så den påverkar inte marginalskatten på inkomst av tjänst (dvs lönen). Har bolaget fler aktieägare, eller om en person har flera bolag, blir det lite mer komplicerat, men förmånen försvinner inte.
En utdelning utöver gränsbeloppet kallas överutdelning, och beskattas som lön i bästa fall, möjligen värre. Mer om det nedan.
“Brytpunkten”
Skiktgränsen, eller “brytpunkten”, är gränsen för att börja betala 20% statlig inkomstskatt. När den beskattningsbara förvärvsinkomsten (lön och allt som räknas ihop med den, minus grundavdraget) passerar denna gräns går marginalskatten upp från enbart 30-32% kanske, till 50-52%. Så det är uppenbart varför man vill undvika den, om så är möjligt.
Intressant nog, är inte brytpunkten direkt kopplad till något basbelopp, utan istället fastställs den av regeringen enligt regler som är förknippade med inflationen (se 65 kap. 5 § inkomstskattelagen).
För inkomståret 2026 är skiktgränsen 643 000 kronor.
En graf på marginalskattetrappan för år 2026 finns på denna sajt. Och återigen, har Skatteverket en skatteräknare som inte bara räknar ut skatten, men visar i detalj vart varenda krona går.
Mer om gränsbeloppet
Gränsbeloppet är summan av all outnyttjat utdelningsutrymme sedan bolaget startade. Med andra ord, om man inte utnyttjar förmånen fullt (eller alls) under ett visst år, kan man gärna spara den. Det kräver att man lämnar in en K10-bilaga med sin vanliga personliga inkomstdeklaration (INK1), trots att man inte tagit ut någon utdelning. Enligt Skatteverket är det möjligt att i efterhand uppdatera det sparade utdelningsutrymme, men detta kan vara svårt, speciellt om det gått många år.
Rätten till utdelningsutrymme påverkas inte av bolagets vinst eller förlust.
3:12-reglerna förändras från inkomstår 2026 (deklaration 2027) och de nya reglerna är gynnsammare.
Tidigare var utdelningsutrymmet enligt schablonregeln 2.75 x inkomstbasbeloppet enligt året innan utdelningen utfördes. Så för en utdelning gjord 2026 gäller inkomstbasbeloppet för 2025 (80 600 kr), så det skulle ha varit 80600 × 2.75 = 221 650 kr. Alternativt, fanns det också en “huvudregel” som var baserad på löner, och var mer komplicerad.
De nya reglerna säger ungefär: Varför schablonregel eller huvudregel? Varför inte både och? Och varför bara 2.75 inkomstbasbelopp om man kan 4?
Med andra ord, alla börjar med ett utdelningsutrymme på fyra inkomstbasbelopp. I K10-bilagan vi lämnar in med deklarationen för året 2026 och senare får vi alla ett utdelningsutrymme på 4 x 80600 = 322 400 kr. Detta kallas grundbeloppet.
På det kan man lägga på:
- Lönebaserat utrymme, baserat på löneuttag enligt deklarationen innan den man lämnar in. Ett år betalar man lön, året efter får man eventuell förhöjning på utdelningsutrymmet, alltså.
- Ränta på den del av omkostnadsbelopp (om man har betalt för aktierna).
Eftersom den andra punkten är irrelevant för mig, skippar jag den.
Lönebaserat utrymme är heller inte så relevant om man bedriver ett enmansbolag där man tar ut lön bara för sig själv. Men har man anställda, kan det ge ett tillägg.
Det går till så här, i stora drag: I deklarationen för år 2026 (inlämnad 2027) räknar man ihop all kontant lön som bolaget gav ut (alltså exklusive beskattningsbara förmåner). Dra av åtta inkomstbasbelopp enligt 2025 (8 × 80600 = 644 800 kr). Fick du ett positivt nummer, dela det med två, och det kan man lägga till grundbeloppet.
Om bolaget delar ut lön till endast en person, betyder det att man får ut något av det lönebaserade utrymmet för lönen som gått över brytpunkten, ungefär. Men eftersom löneunderlaget gäller alla anställda sammanlagt, är situationen helt annorlunda om man har flera anställda. Man måste dock ta ut en viss lön för sig själv (eller närstående), för att lönebaserat utrymme är begränsat till 50 gånger lönen man fick själv.
En liten grej som inte gäller mig, men ändå: Om bolaget har flera aktieägare blir det svårare med lönebaserade utrymme. Till exempel, om bolaget har två delägare med 50% var, ska bolaget ha betalat dubbelt så mycket lön, 1 289 600 kr, innan man ser en krona av det här.
Hur mycket i plånboken?
På en utdelning inom gränsbeloppet betalas som sagt 20% skatt på kapital. Så om bolaget har fått en hundralapp i extra intäkt, och jag vill få den i min plånbok, betalar jag först bolagsskatt på 20.6%. Då har jag 79.40 kr att dela ut. Dra av 20% av det, blir det kvar 63.52 kr i plånboken.
Utöver gränsbeloppet: Lön eller överutdelning?
Upplägget är nu att bolaget har fått en hundralapp i extra intäkt, och jag vill ta ut en lön som motsvarar denna. Jag tar ut en lön på 76.09 kr. På den är bolaget skyldigt att betala arbetsgivaravgift på 31.42% (om löntagaren är under 66 år, 10.21% annars). Det blir 76.09 × 0.3142 ≈ 23.91 kr.
Sammanlagt har bolaget en utgift på 76.09 + 23.91 = 100 kr, så det kvittar med intäkten. Och eftersom både lönen och arbetsgivaravgiften är avdragsgilla, så blir det noll bolagsskatt på hundralappen som gick in och ut.
Är man 66 år, betalas det endast 10.21% arbetsgivaravgift, och man landar i 90.74 kr lön. Det lönar sig att vara boomer.
Det ska jämföras med överutdelning, eftersom både lön och överutdelning räknas i inkomstslaget tjänst. Med andra ord, när man deklarerar, skriver man in lönen i ruta 1.1 i INK1-blanketten (“Lön, förmåner, sjukpenning m.m.”). Utdelning över gränsbeloppet (överutdelning) går i ruta 1.7 (“Inkomst från bilaga K10, K10A och K13″). För att räkna ut den beskattningsbara inkomsten (överskottet) lägger man ihop rutor 1.1 till 1.7 (“Inkomster – tjänst”) och drar av rutor 2.1 till 2.4 (“Avdrag – Tjänst”). På det drar man av grundavdraget och fortsätter. Se t.ex. Skatteverkets broschyr om skatteräkning, SKV425 sida 6 (jag har bortsett från enskild näringsverksamhet, om man har sådan).
Så man kan få intrycket att en överutdelning är skattemässigt precis som en lön. Och som jag redan räknat ut ovan, tar man bolagsskatt på 20.6%, och resten av hundralappen blir utdelningen: 79.40 kr.
Kort och gott, om jag tar ut den intjänade hundralappen som lön, lägger det till 76.09 kr. Gör jag det med överutdelning, blir det 79.40 kr. På det dras inkomstskatt av på tjänst, precis som vilken lön som helst.
På så sätt kan man få för sig att det spelar ingen roll hur mycket man tjänar. En överutdelning ger alltid 3.31 kr mer. Förutom om man är 66+, såklart.
Men ingen sorts utdelning räknas som underlag till jobbskatteavdrag, och det betyder en betydligt högre marginalskatt om man inte har lagt ner en hel del på lön. Jag fortsätter med den viktiga punkten.
Jobbskatteavdrag och varför lön upp till minst ~475 tkr
Hur man räknar ut jobbskatteavdraget beskrivs i detalj i SKV425:s punkt 25 (“Skattereduktion för arbetsinkomster”). Beskrivningen är lite långdragen och säger vad som ska räknas in, och det är därför lätt att missa att punkt 1.7, där man skriver in överutdelningen, inte nämns alls i detta sammanhang.
Jobbskatteavdraget är den väsentliga aktören i att skapa en progressiv marginalskatt. Det är den som drar ner marginalskatten från t.ex. 32% till c:a 20% mellan ungefär 50-190 tkr lön, och till c:a 25.6% mellan 190-475 tkr (år 2025, för personer under 66 år). Förklaringen till hur man gör avdraget är lite krånglig, men mellan 190-475 tkr handlar det i grund och botten om att man räknar ut 19.9% av underlaget (dvs lönen) och multiplicerar detta med kommunala skattesatsen, ungefär 32%. Avdraget blir alltså 0.32 x 0.199 = 0.06368, så c:a 6.4% (procentenheter, alltså). 32 – 6.4 = 25.6%. Och till det lägger man till och drar av konstanta siffror som ser till att skattesatsen i kronor går upp mer eller mindre kontinuerligt med ökad inkomst.
Över c:a 475 000 kr är jobbskatteavdraget konstant, och påverkar därför inte marginalskatten. Slutsatsen är således att lön är bättre hela vägen upp till den summan. Däröver kan man börja tänka på överutdelning.
Det är också någorlunda nämnvärt att grundavdraget inte får vara större än alla inkomster av tjänst, minus punkt 1.7. Så har man lagt allting på överutdelning och inget på lön, får man inte ens grundavdraget. Men det skulle man inte göra i vilket fall, om man har tänkt på jobbskatteavdraget.
Att snåla eller inte snåla
Frågan som kvarstår är om man ska ta ut allt utöver jobbskatteavdragets gräns (~475 000 kr) som överutdelning.
Ett annat problem med utdelningar, vare sig inom eller utöver gränsbeloppet, är att man inte betalar arbetsgivaravgift för dem, och därför räknas de inte in för pension och sjukförsäkring. Man får alltså 3.31% mer, men förlorar på det om man blir sjuk eller vem vet, kanske når pensionsålder.
Man kan säga att det är ett personligt val hur man fördelar mellan lön och utdelning, men om man räknar ut hur mycket man får mer in pension, visar det sig att det tar inte lång tid innan man får den lilla investeringen tillbaka med råge.
Min Pension har en utmärkt simulator som visar prognoser på pensionsnivån, beroende på hur mycket PGI (dvs lön) man lägger in. Kräver inloggning med BankID. Prova några lönnivåer, och räkna ut relationen mellan tillagd lön och tillägg i pension.
Utifrån det, räkna ut hur många år det kommer att ta att kompensera för de 4.1% man “förlorat” genom att ta ut pengarna som lön istället för överutdelning.
Varför 4.1%? Som nämnt ovan, på en hundralapp intäkt kan man ta ut en överutdelning på 79.40 kr eller lön på 76.09 kr. Man drar alltså av 4.1% av överutdelningen för att nå lönnivån.
Så bara köra allt som lön? Inte alltid: Det finns gränser på det också.
Vad gäller Pensionsgrundande inkomst (PGI), finns det en övre gräns på 8,07 inkomstbasbelopp (7.5 exklusive avdrag för allmänna pensionsavgiften). Inkomster över det räknas inte som PGI. För år 2026 gäller 673 038 kr i inkomst och andra förmåner.
Det finns också en nedre gräns: Inget räknas in om den totala årliga pensionsgrundande inkomsten ligger under 42.3% av prisbasbeloppet. 25 042 kronor för hela 2026, till exempel.
Och ja, det är inkomstbasbelopp för den ena och prisbasbeloppet för den andra.
Hur är det men sjukförsäkringen då? Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är också begränsad mellan 24% av prisbasbeloppet till 10 prisbasbelopp. I 2026 handlar det om 14 200 kronor till 592 000 kronor.
Och här finns kanske svaret till tumregeln som säger att man ska ta ut lön upp till brytpunkten. Förutom att det är otrevligt att betala 20% mer i statlig skatt, så låg brytpunkten som sagt på 643 000 kronor i 2026. Det är ungefär i samma område som lönen slutar bli effektiv för PGI och SGI. Utöver runt 600 000 kronor finns det ingen anledning att fortsätta med lön.
Glöm nu bara inte att man alltid kan skjuta upp utdelningar (både inom gränsbeloppet och överutdelningar), men en lön måste man ta ut samma år. Inte precis, faktiskt, man kan använda periodiseringsfonder i viss mån för att skjuta upp lön också.
Periodiseringsfonder
En periodiseringsfond är ett lån från Skatteverket men bra ränta (som är statslåneräntan precis, var tidigare 72% av den). Varje år kan man undvika 25% av bolagsskatten, och istället betala den upp till sex år senare.
Men det handlar inte bara om ett lån, och man brukar vanligen inte beskriva periodiseringsfonder på det här sättet. Snarare, brukar det handla om att avsätta inkomster. Med andra ord, i bolagets inkomstdeklaration (INK2) förminskar man det skattepliktiga överskottet med upp till 25%, och i en senare deklaration lägger man till samma summa. Man låtsas alltså som att en del av överskottet inte finns ett år, och i en senare deklaration lägger man till den delen. Det är utmärkt om det finns en risk att bolaget går i förlust i framtiden, och senare läggs ner. I det fallet kan man kvitta förlusten mot en återföring av periodiseringsfond, och på så sätt slippa betala skatten på det uppskjutna överskottet.
Eller, om man ser periodiseringsfonderna som lån på bolagsskatt, så kan man betala tillbaka lånet även genom att kvitta det mot en “negativ skatt” på ett år med förlust. Annars får man ju ingenting från Skatteverket när man deklarerar förlust. Det finns ingen negativ bolagsskatt.
Så känner man sig säker att bolaget kommer vara kvar även efter ett år eller fler med förlust, behöver man inte periodiseringsfonder: När solen skiner igen, kvittar man överskottet med förlusterna från tidigare år. Periodiseringsfonder är däremot ett bra verktyg för att undvika överflödig skatt om företaget upplöses för att det gick dåligt. Och det är ju så det brukar gå till.
Bolaget som en spargris?
Givet de sänkta skattesatserna för 66+ kan man få intrycket att det är bäst att låta överskott ligga kvar i bolaget som någon slags pensionsfond. Tyvärr är det inte så, eftersom skatteförmånerna för 66+ endast gäller lön, och inte utdelning. Och att ta ut lön på överskott som det redan betalats bolagsskatt på är inte så bra idé i de flesta fall. Även med låg arbetsgivaravgift och förhöjt grundavdrag.
Om man tar en hundralapp i ursprunglig vinst, är det 79.40 kr kvar efter bolagsskatt. Man delar därför ut en lön på 72.04 kr, och betalar 10.21% arbetsgivaravgift på den sistnämnda, 7.36 kr alltså. Till det tillkommer ens egen inkomstskatt. Ligger marginalskatten på 32%, till exempel, får man 48.99 kr i plånboken, och det är ju inte särskilt attraktivt. Nu tog jag ett lite extremt exempel, men för att få samma som utdelning inom gränsbeloppet (63.52 kr) måste man ha en marginalskatt lägre än 11.8%. Jag vet inte precis var det landar, men det kan inte vara särskilt mycket.
Jag går heller inte in på att bolaget hamnar i ackumulerad förlust när det delar ut löner utan inkomst, och sen är man färdig med bolaget. Det finns saker att göra med ett sådant bolag, men inget som är i min stil.
En annan möjlighet, om bolaget praktiskt taget inte har någon aktivitet, utan bara är en spargris, är att ta ut hur mycket som helst utdelning och betala kapitalskatt på 25%. Det är möjligt efter 4 år (karenstiden, den var 5 år tidigare).
Så från den ursprungliga hundralappen, som blev 79.40 kr efter bolagsskatt, drar man av 25% skatt på kapital av onoterade aktier som inte är kvalificerade, och vi landar i 59.55 kr.
Men vad gör man med pengarna som ligger där i bolaget? Antagligen satsar man dem på någon fond, eller bara tar ut ränta. Man kan uppnå precis samma avkastning genom att betala ut pengarna, betala skatt och satsa dem på samma sätt som privatperson. Avkastningen är proportionell till summan man satsar, så det spelar ingen roll om man satsar summan före skatt och betalar skatt sedan på hela paketet, eller betalar skatt först och satsar delen efter skatt.
Den stora skillnaden är skatten på avkastningen: Bolagsskatten är densamma på alla sorters vinster, inklusive vinst på kapital. Därför betalar man skatt på den precis på samma sätt. Hur mycket skatt beror på lön eller utdelning, och vilken sorts utdelning, som jag redan diskuterat ovan. Och bonanzan var ju utdelning inom gränsbeloppet, med 63.52 kr kvar. 36.48% skatt känns som att vinna lotteriet.
Gör man samma sak som privatperson, gäller vanlig kapitalskatt 30%. Det är alltså alltid lägre skatt på avkastning om man gör det privat, och här jämförde jag med den mycket begränsade vägen till plånboken.
Så att använda bolaget som spargris är förmodligen lite mer gris än spar.
Med det sagt, kan man tänka sig scenarier där spargrismodellen kan funka. Till exempel, om man vet att verksamheten kommer upphöra inom ett antal år, och är okej med att ta ut enbart utdelning inom gränsbeloppet mot slutet. Så får pengarna ligga i bolaget några år.